The life of Lovisa

Nu går vi mot mörkare tider igen...

Jag har blivit en sann Närking under de här sex åren som jag bott här i Örebro. Men tyvärr är det den krassa verkligheten. För varje dag som går blir det återigen mörkare ute. Men som tur är har vi förhoppningsvis många fina, varma och sköna sommardagar kvar innan hösten kommer...det ser jag fram emot!!

Midsommar bestämde vi i sista minuten för att fira i Kisa. Det var som vanligt väldigt trevligt att få komma hem några dagar och äta god mat och umgås. Midsommaraftonen bjöd på en blandad väderlek. Ena stunden blåste det, andra stunden regnade det och därimellan sken solen. Huvudsaken var att vi iallafall kunde sitta ute och äta midsommarmaten.



En midsommarstång i miniatyrstorlek


Mmmmmmm...jordgubbar!


Gammelmorfar Elias är lite utav en favorit

Hugo betedde sig ytterst underligt under midsommaraftonen. Han bara gnällde och var missnöjd över allting. På lördagen fick vi svaret...han hade 39,6 i feber. Det var så länge sedan han var sjuk så jag hade nästan helt glömt bort att han kunde bli det och förstod inte alls signalerna han sände ut. Trött, inte sugen på mat och gnällig. Det är tre mycket tydliga signaler på att något inte står rätt till, men jag och Marcus bommade dom alla tre...

Idag är han feberfri och mår mycket bättre. Igår var vi på audiologiska mottagningen på sjukhuset för att kolla hans öron. Vi har inte märkt något konstigt med hans hörsel men dagisfröknarna har kommenterat flertalet gånger att dom tycker att han inte verkar höra när dom ropar och pratar med honom. Så för att vara på den säkra sidan fick vi en remiss till audiologen. Allt såg som väntat bra ut. Han hörde alla ljud alldeles utomordentligt bra, vissa hörde han till och med bättre än mig.

Idag var det Alvas tur att bli undersökt, det var dags för 8-månaderskontroll på BVC. Allt såg bra ut och även hon hörde bjällrornas klirr utan några som helst problem. I nuläget är hon 70cm lång och väger 9870gr.

Det var allt för idag...

Kram